Drömmen om att bli fotbollsproffs föddes i en av Piteås alla ungdomsklubbar. När Piteå IF tog klivet upp till högsta serien 2009, var det med Emelie Lövgren som mittback.
Efter en sejour i Djurgårdens IF har hon nu lagt skorna på hyllan och flyttat hem för nästa drömjobb. Som Piteå IF DFF:s första heltidsanställda klubbchef ska Emelie göra det lättare för fler unga tjejer att nå sina fotbollsdrömmar.
Det är få förunnat att ha en elitidrottskarriär i sin egen hemstad. Att dessutom få fortsätta inom samma bransch när fotbollsskorna snörats av är ja, dubbel vinst.
– Det här är sånt som man egentligen bara drömmer om att göra, säger Emelie Lövgren.
Varför blev det just fotboll för dig?
– Piteå är en riktig fotbollsstad. Kanske mycket tack vare Piteå Summer Games. Det finns många bra ungdomsklubbar och jag började i Storfors AIK med min pappa som tränare. Jag tyckte det var extremt kul att vinna – och det gjorde vi en hel del. Det triggade ett intresse att träna mer och mer.
Du har spelat på elitnivå med Piteå IF, Sunnanå, Arna Björnar i Norge och så Djurgården. Dessutom har du vunnit SM-guld med Piteå 2018. Vad tog dig dit?
– Jag klättrade steg för steg och nivå för nivå här hemma i Piteå. Dels fanns möjligheten, dels hade jag ett slags laserfokus. För mig fanns inget annat. Men det var mycket som fick stå tillbaka. Utlandsresor, födelsedagar. Jag gick inte på balen och under studenthelgen hade vi en stor hemmamatch. Men jag har aldrig stannat upp och känt att jag har missat något. Jag hade även väldigt förstående lärare i skolan som gjorde det möjligt för mig att satsa.
Vad fick dig att återvända till Piteå efter några år hemifrån?
– Jag var 29 år när jag flyttade till Bergen i Norge. Jag trivdes väldigt bra där. Även i Stockholm. Jag fick många bra insikter, som vad jag föredrar och behöver. Och jag växte som person. Men det är något visst med Piteå. Det går inte att komma ifrån. När jag dessutom fick erbjudandet om att bli klubbchef var det ett lätt beslut att flytta hem.