Vi träffade Anders Ringbjer, som är VD för Pohjanen & Ström, transportföretaget där man jobbar med hårda uppdrag och tunga maskiner. Men där man också har upptäckt värdet av att lägga resurser på medarbetarnas psykiska hälsa. I intervjun får du ta del av Anders erfarenheter från en Psykbra EPA-träff, vad som fick honom att bli mörkrädd och vad han tänker om hur vi tillsammans kan bidra till en ökad psykisk hälsa bland våra unga. 

 Anders som är född och uppvuxen i Öjebyn hade alltid drömt om att arbeta i skogen. Efter gymnasiet flyttade han till Umeå för att plugga till Jägmästare. Efter utbildningen var han på väg ned till Rättvik för jobb. 

 – Jag var inte alls sugen på att flytta söderut. Pitebor är ju hemkära, så enkelt är det, man ska ju hemåt, så jag flyttade hem till Piteå i stället. 

 Väl hemma fick Anders jobb åt Norrbottens Läns Skogsägarförening, sedan blev han transportledare på SCA Skog. Anders berättar att målet inte var att jobba med transporter, Anders ville ju jobba i skogen. Men det blev en väg in på SCA. Anders säger att han där fick den bästa chef man kan tänka sig och han insåg att logistik faktiskt var väldigt roligt. Karriären gick vidare, genom utvecklingschef på SCA skog och sedan affärschef på BDX. 

Anders har jobbat hela sitt liv i en mansdominerad bransch och vittnar om att det under åren har varit en ganska hård jargong, som under de senaste åren har mjuknat. En kultur ute på arbetsplatserna som har blivit bättre med tiden. 

– Jag ser en stor förändring på jargong och bruksmentaliteten har blivit mindre stark. Dagens unga har blivit modigare eller kanske friare, om de inte trivs säger de upp sig, på gott och ont. Det har blivit en bättre jargong, mycket tack vara me too. Plötsligt vågade folk börja ställa sig upp och säga att det här är inte okej.  

Ni har jobbat mycket med arbetsmiljöfrågor i företaget, kan du berätta mer om det arbetet? 

 – Starten var ett halvår före jag började, HR-chefen uppmärksammade att vi hade en kollega som inte mådde bra. Man tog in Howdo. Sen började jag. Genom Howdo fångar vi upp personal som mår dåligt. Alla vill inte svara, men vi har en rätt hög svarsfrekvens. 

Hur skapar ni förutsättningar för medarbetarnas psykiska hälsa och arbetsmiljö? 

Anders berättar att alla som har en arbetsledande funktion inom företaget möts varje måndag. Där sätter man medarbetarnas mående och olyckor och tillbud som viktigaste punkterna på dagordningen.  

– Det är mycket fokus på Howdo varje vecka, där frågorna rör både privat- och jobblivet. Vi agerar utifrån svaren. Vi frågar efter hur våra medarbetare mår. Men när man frågar är det också viktigt att vara beredd på att ta hand om svaret. Även om det är jobbigt att få tuffa svar, så är katastrofföljderna mycket värre. Vi öppnar Pandoras ask med det här, det är tunga samtal, men det är inte lättare att ta det sen när det har gått för långt. Som arbetsgivare har man ett ansvar för de anställdas mående. 

Tycker du att arbetet ger resultat? 

– Vi tjänar på det hela vägen, även sjukskrivningstal osv. Det är svårt att sätta kronor och ören på värdet. Men vi har mer spontanansökningar, fram för allt yngre medarbetare är väldigt positiva. Min känsla är att vi får fler sökanden på nya tjänster som har den profilen vi vill ha. Det är viktigt för oss vid anställning att personerna vi anställer passar in i gruppen. Det är minst lika viktigt att personen passar bra i fikarummet.  

Anders vittnar om att man märker av ett annat klimat mellan medarbetarna sedan man började arbeta mer med arbetsmiljöfrågor och psykisk hälsa. Bland annat märker man av att kollegorna pratar mer sinsemellan om hur de mår. 

– Jag märker att det är ett annat samtal i fikarummet, där man vågar fråga varandra om hur den andre mår, personalen har en bra sammanhållning och kan stanna kvar efter jobbet och spela kort eller kanske köra skoter tillsammans på helgen. Jag får fler samtal och anställda vågar berätta och lyfta problem. Vi visar att vi är intresserade av hur medarbetarna mår. Jag tycker det har blivit lättare att uppmärksamma när någon inte mår bra, det är lättare att prata om det och lättare för en anställd att säga ”jag har en tid på BUP”. Tidigare kanske man ansökte om ledigt, men berättade inte varför. 

I somras gjorde ni ett arbete som blev väldigt uppmärksammat, då ni bjöd in till en EPA-träff som ni kallade för Psykbra EPA-träff. Hur gick det till? 

– Vi hade börjat prata om att hålla en EPA-träff för unga. Inför EPA-träffen haffade jag Niklas Berg som gick igång på vår idé om EPA-träffen och han kom med många uppslag som gjorde detta så bra. Det var då Psykbra föddes. 

I samma veva trillade resultatet från enkätundersökningen Personligt från Piteå kommun in, där ungdomar i åk 7, 9 och åk 2 på gymnasiet fick svara på frågor om sitt mående. Anders berättar att de blev mörkrädda när de läste rapporten. De tog kontakt med fältarna, skolhälsan och ungdomsmottagningen efter att man insett att det fanns ett behov av en samlingsplats. En yta att våga prata om det som är svårt. Syftet var inte att träffa killar, utan det var åldersgruppen EPA-ungdomar man ville möta. 

Pohjanen & Ström bidrog med mekaniker och både fältarna, skolhälsan och ungdomsmottagningen kom för att träffa ungdomarna. Anders berättar om en otrolig uppslutning då 120 ungdomar kom för att vara med på en Psykbra EPA-träff.  

– Hade jag vetat allt jag vet nu, då jag var 25, så mycket skit och elände jag hade kunnat undvika, men man är inte rustad för det. Men det är ju även en del av livet att man ska utvecklas. Det är lite dit vi vill komma med Psykbra. Att rusta ungdomar och ungdomsledare för en god psykisk hälsa. Vi kommer alltid att ha en klick barn och unga som kommer få det tufft, men om man uppmärksammar det tidigt är det mycket bättre, lättare och samhällsekonomiskt mycket billigare att fixa. 

Ni har visat ett otroligt engagemang i frågan om att stärka den psykiska hälsan bland kommunens unga. Var kommer drivkraften ifrån? 

– Grunden är ju vår egen personal, vi är mellan 65-70 anställda och om vi räknar på att varje familj får i genomsnitt 2 barn så blir det 140 barn bara i vår organisation, lägger vi till barnbarn, bonusbarn och syskonbarn så blir det över 200 barn.  

Undersökningen Personligt visar att 24% av flickorna i årskurs 7, 9 samt 2:a året på gymnasiet klassar sig egen hälsa som dålig eller mycket dålig. 10% av barnen säger sig må så dåligt att de har övervägt att ta sitt eget liv. 

– Detta skulle innebära att enbart i vår organisation så finns det upp emot 20 barn som mår så dåligt att de har övervägt att ta sitt eget liv, och då påverkar det oss och företaget. Psykisk ohälsa kommer att påverka våra anställda. Det finns också en Brittisk studie som visar på att företag där mellanchefer har kunskaper inom psykisk hälsa har färre och kortare sjukskrivningar samt presterar bättre. 

Vad har ni fått för reaktioner av andra runtomkring? 

– Enbart positivt, det är förvånansvärt många som ringer och tackar, både kunder, konkurrenter och samarbetspartners. Alla känner någon som har mått dåligt eller mår dåligt. Det kom fram en äldre herre som ropade fast mig på stan och tackade. Det ger en känsla att vi gör skillnad. 

Psykbra och Pohjanen & Ström har fått stor uppmärksamhet för initiativet, bland annat årets hållbarhetspris på näringslivsgalan.  

– Det är jättekul att bli uppmärksammade för det och vi tycker själva att det är ett bra jobb, men vi gör det inte för att vinna några priser, säger Anders.

Hur går ni vidare med ert arbete? 

– Vi kände att det var efterfrågat med EPA- träffen och målet är att hålla 1-2 ungdomsaktiviteter per år. De insatser vi gör nu kommer kanske inte hjälpa dem som mår dåligt nu. Vi vill jobba förebyggande. Vi lär våra barn hur vi släcker bränder, hur vi ska bete oss i trafiken och hur vi ska sköta oss fysiskt. Men vi lär inte våra barn hur de ska bli motståndskraftiga mot psykisk ohälsa, oftast för där vet vi inte hur vi ska bete oss. Därför vill vi satsa på att utbilda ledare inom både företag och ungdomsverksamhet. Det är vad som krävs för att få en effekt. 

Anders berättar om att projektet Psykbra har säkrat utbildning för 600 ungdomsledare, detta genom att företag som går utbildningen betalar både för sin egen plats och för föreningsaktiva kan man säga att näringslivet finansierar utbildningen för ungdomsledarna.  

Vad tänker du att vi i Piteå gemensamt kan göra för att minska psykisk ohälsa bland unga? 

– Många gör mycket bra och många vill mycket. Men det finns en nackdel om många gör små insatser, vi blir mycket effektivare och starkare om vi hjälps åt. Vi ser över möjligheten att bilda en stiftelse eller ideell förening för att frikoppla Psykbra från Pohjanen & Ström. För att få det livskraftigt behöver vi vara många. Vi blir starkare tillsammans. Piteås näringsliv är oerhört starkt och det finns många entreprenörer med jättemycket driv. Vi vill uppmana andra att vara med. – Tillsammans blir vi Sveriges bästa plats att bo på!